solsken

Nätterna är nästan mörka nu.

Idag sken solen över mig. Jag känner den i min hud, även om inget syns. Min hud är varm, min kropp är varm ända in och ända ut.

Jag gick med en vän i skogen. Små skogar som finns i städer. Över sten, på klippor, bland träd och gräs. Vägar och hus skymtade genom, nära, det gröna. Halva stan låg framför oss i en vy från en klippa.

Nere vid älven blåste det svalare än den hetta som blev mellan husväggar och över vägar. Men det blåste damm från byggplatsen.

På kvällen var jag på bio med mina systrar, först svettades vi i en kö vi gav upp, sen köpte vi godis på ett annat ställe. Vi såg SATC2. Vi log filmen igenom. Vi var så nöjda med att de fanns, Carrie och hennes vänner, vi brydde oss inte om att nästan inget hände, att skämten var krystade, vi var så glada att de kom tillbaka till oss än en gång.