jeansen

Jag sliter mina jeans. De går först sönder där beniga knän möts. Sen faller de sönder och jag lappar ytterst lite, lappar mest över stjärten, för jag vill kunna ha jeansen även när bara de mest urtvättade, sladdriga, mjukaste trosorna är rena.

Trasiga jeans var hett en gång, kanske är de det ingen. Men jag bär så ofta strechjeans nu, de blir inte snygga av slitningar.

En sommar, det var augusti, många år sen nu, kanske sju. Jo, precis sju. Jag var doppad i brunutansol, min hy var mörkt gyllene. Med spegelblanka solglasögon, en mönstrad skjorta, rosa armband, sandaler köpta i indien och jeans, slappa bootcut jeans, slitna. Jag mötte min spegelbild i ett sommartomt universitets gångar, såg mina kolaknän sticka fram bland fransig uppnött denim. Tyckte jag var så snygg.