bakom gardinen

bakom gardinerna är jag. De är fördragana mest hela tiden. Bor på bottenplan, ser folk passera förbi som skuggor. Det blir aldrig mörkt här bakom, de är så ljusa, även när nätterna och dagarna är svarta, så når gatlycktorna in och kastar orange ljus över de saker som i sin tur kastar skuggor.

ena väggen i mitt lilla hem är fönster, fönster mot ett studenthus, där är det fest under hösten och våren. Nu är där tomt, bara några få bor där, en av dem har en grå sportbil, han ser italiano ut.Muskulöst formad med böljande hår, jeans och vit t-shirt.

Bakom mina gardiner traskar jag runt, ej redo för att bli sedd, osminkad, ruffsig, illaluktande, oklädd. Jag lyssnar på det jag tycker om, jag lyssnar på Elizabeth Taylor in London idag. John Barry har skrivit musiken, liz Taylor läser kända engelska stycken, dikter, tal. Av mina närmsta, familj och vänner, är det nog bara jag som tycker detta, Taylor in London, är riktigt sjukt bra.