Förutom småhundar har jag pioner på hjärnan. Synd att de är lite svåra, synd att de behöver tid, synd att de kräver mer än vad jag kan ge för annars skulle min uteplats se ut som förtexterna till George Cukors My Fair Lady. Jag skulle bland blomstren stå, nynnandes på on the street where you live, önska att en freddy vankade drömmande fram och tillbaka, förälskad i mig.
Det är något med de där förtexterna, My Fair Ladys, som berör. Blommorna? Musiken? Att jag vet vad som kommer?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar