Det är arbetshelg och kryllar av chokladaskar från anhöriga till oss personal. De ligger på hög inne i kontoret. Vissa är nästan tomma, andra halvt uppätna. Jag stoppade munnen full natten som var vid flera tillfällen. Hoppas kunna avstå i natt. Kan inte äta choklad så där, inte mitt i natten, i stora handfullar.
Ångrar även min nya hårfärg. Så dumt. Har försökt bli pepp. Googlat bilder på Julianne Moore, ibland har hon en mörkare, nästan brun, röd. Fast i Juliannes ansikte flockas fräknarna. I mitt, ja, jag vet inte om något flockas där. I alla fall är planen att när jag vaknar på måndag - nån gång där på eftermiddagen - så ska jag äta min frukost och sedan gå till Maxi och köpa blekmedel och den ljusrödblonda färg jag haft som återkommande de senaste två åren.
Finns en risk att håret faller av. Eller går av. Har blekt och färgat mitt hår ett antal gånger bara det senaste halvåret. Med håret är jag skoningslös och impulsiv. Rastlös kanske är ett bättre ord. Har ingen lust att gå runt med detta barr på skallen. Inte en sekund till helst.
Ett arbetspass är tio timmars arbete. En arbetshelg är därför 30 timmars arbete. Jag kommer ca 20 min innan, byter om i 5-10 min. Loggar in, kollar vilken avdelning, läser dokumentation, tar rapport. Sen efter passet tar det ca 10-15 minuter att byta om. Det går på halvfart. Sömmen är mellan 6-8 timmar. Det finns iaf ingen tid att ta sig till en affär där hårfärg och blondering säljs och sen styra upp det. Lider iaf extra av detta. Orimligt kan tyckas. Orimligt är det. Men ändå, ensamma nätter på mörklagda avdelningar är inte gjorda för rimliga tankar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar