Så tror jag det har varit tredje andvent. Tände iaf det tredje ljuset. Såg sedan Unlikely Angel med Dolly Parton. Hon kör ihjäl sig och måste förtjäna sina vingar. Hon får ett uppdrag i en sorglig familj, en som mist sin fru, sin mor. En familj som inte firar jul längre. Dolly ler med sina stora tänder. Hela dolly är full av stort vs smått. Inget däremellan. Hon har en gitarr med sig. Hon sjunger och glittrar och strålar. Alla glamorösa filmstjärnors vän, Roddy McDowall är st pär. Och slutet bjuder på vingar och blanka änglapannor och hallelujasång där Dollys stämma hörs klarast. Och Dolly lyfter allt, hon ger substans åt sånt som saknar det, som den här filmen, den blir något pga av henne.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar