De ror mot sitt skepp, de sitter slitna, havet är tyst kring dem, de sitter spända, en oro sprider sig. De spejar. Havet är lugnt, årtagen är långsamma. Så kliver de ombord på skeppet. Ett tomt skepp. De står där. Tysta. Men skuggor finns, en skugga av en hängd kropp, en skugga av en spetsad kropp. I nästa stund är de omringade av soldater som tyst tagit sig upp från sina gömmor. En hel hord av soldater.
Nästa scen. En rättegång, mörka skuggor, draperier. En man, fårad, vit, tillsynes hårlös under kåpa, med bleka ögon, dömmer dem till slaveri. Sen sitter de fastkedjade vid åror, en man slår takten, andra låter piskor vina över deras huvuden, över deras ryggar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar