snön no2

När jag går till jobbet tar jag en liten omväg, en cykelväg genom en liten del skog av en mycket liten skog. Där går jag om vintern. Bara. För snön ligger så fint på granar och björkar. Husen lyser fint bakom skogens stammar. Och när den mucket lilla skogen tar slut ser man stadskyrkan och staden i en liten siluett mot vinterhimlen.

I alla mina drömmar och fantasier om mitt lyckliga liv ingår snö. Snö som stilla singlar ner mot marken, som lägger sig på kvistar och snö som dämpar allt ljud. Tystand och lugn en vinterdag. En vinterdag utan solsken, gråvit med snöfall. Och en hall med fukten av kylan som smälter i värmen från inne. Blöta sockar som klivit i snön skorna man nyss tog av hade med sig in. Så tänker jag mig lyckan. Oftast.