Munkbrogreven

Det är ett gäng lirare, gurkan, greven och bortsis. De köper smugglarsprit för de har ingen fast anställning och därför ingen motbok. Göransson är efter dem, han är polisen. En rånarliga härjar också. Så dyker en mystisk ung man upp, han tar in på hotell och han visar välvilja till de sorgliga lirarna. Finns kvinnor med också må du tro, stadiga fruntimmer, en hysterisk och kärlekstörstande, en med önskan om en mer ordentlig fästman, och så finns den unga vackra. Kärlek uppstår, kärlek fanns, trubbel kommer, trubbel löses. Det sägs mors och tjenare med en skarp hand likt en honnör men mer kamratlig, det skrattas och det sjungs om gyllene bojor, det sägs silensium silensium på svengelska. Och den blinda mystiska mannen, vem är han? I slutet vinkar folk ur fönstren i gamla stan, det blåses serpentiner och lirarnas jämlika visslar sången om gyllene bojor medan brölloppskortegen drar förbi.