söndag 26 december 2010

marsipangrisen

Äter den här marsipangrisen nu. Fick den av mamma, alla fick en, signe, agnes, styvfar Peer och mamma köpte en till sig själv. Nu äter jag den. Marsipanen är krispig i ett tunt lager på ytan, nästan seg inuti. Den är söt. Kväljande söt. Mättande söt. Sköljer ner sötman som blir kvar i munnen med te. Stora klunkar te. Huvud och stjärt har jag ätit upp. Nu är det bara en sargad boll kvar, en med bitmärken.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar