Elizabeth Taylor och Richard Burton blev kära under inspelningen. Den dyraste inspelningen av en film på sin tid. De blev filmvärldens stora kärlekspar. Diamanter och Yatcher. Blått medelhav och passion. Två äktenskap med varann, en adoptivdotter. Hon älskade alltid honom, så har hon sagt, han älskade alltid henne, så har han sagt. Men de var skilda, i tio år innan han dog.
I filmen är det passion och åtrå. Först ger hon Ceasar maktdrömmar, maktdrömmar ur hennes skönhet, hon ger honom en son. Hon förför med prakt, hon anländer klädd i guld till rom och folket jublar.
Ceasar huggs ner av senatorer för hans önskan att bli envåldshärskare. Hans närmaste, Marc Antonhy (burton) och Octavius hämnas. Men det är Marc Anthonys muskler som gör grovjobbet, det är hans slagkraft, hans stridslystnad som banar vägen för sjukliga fega lilla Octavius makt. För han tar makten. För han har lärt sig använda list istället för det mod och de muskler han saknar.
Sen kommer den stora passionen, marc som alltid syns drickandes vin, alltid med nya kvinnor, nya erövringar i krig och i sängen, han faller för Cleopatra som vägrar glömma Ceasar. Han vill ha det han inte helt kan få. Som alla alltid i alla tider.
Någonstans där börjar undergången som slutar i ensamhet med giftormen bland fikonen
"You where not here last night, and I could not sleep. Will you be here tonight?"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar