I Kiruna blev jag än mer osocial än i sundsvall. Jag blev på mitt rum. Jag gick ensam i staden. Jag såg allt vackert och visste inte hur jag skulle närma mig folk. Så jag höll mig för mig själv. Sista kvällen efter sista föreställningen kom jag inte ut. Inte ut från rummet. Visste att folk tog avsked av varann, att det dracks groggar på femte våningen.
Men kom inte ut från rummet.
Låg där i sängen. Smetade på läppstift, drog täcket kring mig, tog bilder i spegeln och med kameran på lång arm. Pratade med Johannes i telefon. Klockan blev ett på natten och jag släckte för sömnen. Då hade jag den senaste timmen inte pratat med Johannes i telefon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar