kylan i ansiktet, värmen under kläderna.

Lager på lager. Kofta. Sjal kring huvud och hals. Kappa. Sjal över kappan. Pulsade iväg. Det blev varmt under kläderna, de kändes tunga och otympliga. Märkte aldrig att kylan gjorde min bleka läppglans nästan vit, att kylan la frost och snö i håret, sen i ansiktshåren, i fjunen på läpparna, fjunen mellan ögonbrynen och upp i pannan, fjunen ut på kinderna. Det märkte först mina systrar när de öppnade dörren för mig. Sen såg jag de smältande resterna i spegeln.