Nu minns jag. Köpte en bok om salukis en natt i helgen. Hade förträngt. Men det var tvunget då, den sena nattimman. För att få ro var jag tvungen att ta ett beslut. För att få sova så jag skulle orka jobba delad tur dagen efter. Hade släckt. Hade funderat kring hundar hela den kvällen. Och funderingarna hade jagat bort lugnet i mig. hade släkt lampan, dragit täcker över mig, stoppat i öronpropparna, dragit ner ögonbindeln. Då kom frasen jag läst någon gång under kvällens hundinternetklickande: Salukin är mild.
Jag tänkte: jag är också mild, vi har samma frisyr, vi ska ha varann. Då satte jag mig upp, tände, slog igång datorn, gick in på bokus och beställde.
Så blir det de sena nattimmarna. Så blir det när något är desperat. Så blir det dyrt att få sova.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar