onsdag 23 juni 2010

doris & rock

Dessa två, Doris Day och Rock Hudson, är ett av mina favorit filmpar. Tre filmer gjorde de ihop, två så roliga och romantiska att jag log fånig i någon dag och tyckte livet var så lätt, så lätt. Den tredje är också bra, bara inte lika bra.

Rock gav Doris sexapeal. Doris gav Rock, ja inte vet jag, men full av charm är hon, och rolig också. Doris lever, har tydligen mycket hundar, men hon visar sig inte offentligt, lever tillbakadraget. Rock är död sen många många år. Han var en av de första kända som dog i ADIS.

Och jag gillar dem som par, hon omgiven av någon präktighets myt, en duktig flicka med leende, fräknar och älvbäcksklar stämma. Han muskulös, manlig, nästan lika klar stämma som hon- fast inte inom sången, och bög. Han levde sitt kärleksliv i hemlighet och det kom fram i och med hans tragiska död.

Och det gör dem så vackra! Hans inneboende hemlighet, hennes käckhet och de två ihop. Jag tror på dem när jag ser dem. När han håller om henne en kall bilfärd och hon sluter sig intill honom. Det är så fint och leende ser jag på.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar