Mimmi och jag drog runt. Vi köpte stödstrumpor. Vi fick mäta våra anklar och vader. Jag mätt 20 som smalast och 22 över vaden. Mimmi skrattade och sa att jag var ett freak, att jag inte finns med på stödstrumpeskalan. Jag tittade ner på min bleka vad och kände mig otroligt pinnbenad. Rodnade kanske. Jag mätte om, försökte iaf få det till 23. Men nej. Då såg mimmi vad jag gjort fel och det visade sig att jag var 33 cm. Sen drev vi runt, åt godis. Vi skildes åt.
Den kvällen träffade jag kusin Zeke. Han och hans sambo bjöd på middag i Årsta. Zeke är fyra år yngre än mig, men han har blivit en proper vacker ung herre. Han har en fin mörk röst och ett vackert stadigt förhållande. Han skulle på innebandyträning och skjutsade då mig till T-banan. När vi gick till bilen, han i träningskläder framåtlutad med en innebandyklubba i handen som han slog mot grenar, då var han en pojke igen.
På fredagen åkte jag hem till min Faster Katarina. Där bor kusinerna Erik, Anton och Ida. Alla tonåringar. Artiga lätta tonåringar. De pratar. Allihop. De kan saker. På lördagsmorgonen sov jag, erik och anton när kusinernas pappa åkte till bayern för ett skidlopp, när katarina och ida åkte till idas slalomtävlingar i sollentuna. eller var de nu var.
Åkte till city. Där väntade jag på Kusin Emilia. Hon åkte från uppsala in till stockholm. Nu kom min enda shopping. Medans jag väntade på henne drev jag runt. Hamnade i Bokskotten. Köpte Eve Arnolds Film Journal. Bilder av filmstärnor tagna mellan 50 och åttitalet. Emilia och jag fikade. I gamla stan. På ett fik nog bara turister går till. Emilia tipsade om Catullus och vi gick på jakt efter Dikter om kärlek och hat. Mitt andra och sista stockholmsköp. Emilia åkte till sin pappa och bror, den kusin jag inte hann träffa, i Jakobsberg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar