liteförr

En gammal klänning åkte på för någon dag sedan. Sen har den inte åkt av. Första gången jag bar den vippade den fint, jag sminkade på tv, på ett lokalt program. Den kvällens gäst var en musikalartist. Musikalartister äger en kindglänsande fräschör. Men ur min klänning steg en annans svettdoft. Frän och stark. Klänningen badades senare samma kväll i ättika och åkte på en het tvätt. Den krympte. Men luktade inte längre, inte mer än en aning ättika. Nu har den legat sig skrynklig och gömd i skåpet.

Något annat ur mitt korta förflutna. Mig på ett golv i en trapp i williamsburg. Förra sommaren, i juni 2009, en av de sista nätterna i New York. Till den bilden går länken om jag gjort allt rätt. Den bilden är ett bevis på den tur jag har, de begåvade människor jag får möta, de sammanhang jag hamnar i. Imorgon är ett annat bevis på min röta, imorgon är det premiär på Norrlandsoperans uppsättning av Dancer in the dark med mig i en statistroll.

http://www.flickr.com/photos/annholmgirl/5041482266/