Efter nattens arbete, en arbetsnatt då svetten rann över hela mig, i den stilla luften inne på avdelningarna, är som att huset laddats med värme, att väggarna är övermättade av den och istället alstra hetta, låg stundvis nära ett öppet fönster, då var luften sval, nere på 24 grader, tänkte jag ta ett morgondopp.
Kvällen innan hade jag packat bikinin och en handduk. Nere i omklädningsrummet satte jag bikinin på och drop på mig mina kläder över. Morgonen var grå, fuktig och kvav. Fukten kom både ur mina porer och från luften, fick håret att frizza sig. Cyklade mot älven, mot en brygga jag sett ut, sett andra doppa sig från, nedanför Östra station.
Åskan började mullra, samla ihop sig, få molnen att svartna. Skyndade på, för om åskan rappade sig lite så skulle ett dopp vara uteslutet. Fantiserade om hur det svala vattnet skulle sluta sig kring mig, göra mitt hår blött, min kropp tyngdlös. Såg folk ute med sina hundar, hoppades att inga efterfestande drullar skulle ha fått för sig att avsluta natten med ett morgondopp och tagit över bryggan. Bryggan var tom, öde, förutom några måsar och nån tärna. Gick med iver ut på den, så nära nu, snart skulle jag ner i vattnet. Då kom en av tärnorna. Rakt mot mig. Den skränade och flaxade och dök. Jag höll påsen med handduk och badkläder över huvudet som skydd.
För tjugo år sen hade lokaltidningen en artikel om ett gäng aggressiva tärnor som höll till nära Ica Maxi. Hur en stackare fått sitt huvud blodigt av den huggande näbben. Så jag blir rädd, vänder tillbaka från bryggan, upp på land. Ser mot vattnet, funderar på hur de som har båtar gör, kan de gå ut till dem, eller har dessa tärnor tagit över bryggan helt. Åskan kommer närmare, ser en blixt. Måste få mitt dopp nu, snart är ovädret över mig. Går ut igen. Tärnan lika aggressiv, jag står kvar, kanske ger den sig. Men den lilla strömlinjeformade fågeln får mig att känna mig maktlös. Den vinner. Jag cyklar hem. Cyklar med åskan allt närmare, får ett pirr i mina fingrar, ser blixten, hör strax efter mullret. Små droppar finns i luften.
Hemma somnar jag. När jag vaknar ser jag rapporter om störtregn, en stor skur som inte den torra marken kunde ta emot, som inte direkt trängde igenom, som fick vägar att svämma över, bussar att fyllas med vatten, bilar halvt nere under ytan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar