Tillslut fortsatte vi med pusslet, ett pussel jag glömt. Den vita himlen med svaga nyanser, utan tydlighet, det var den som var kvar, och är kvar än. Så liten del men så svår. Vi la i timmar, trodde vi skulle nå tröskeln som skulle få bitarna att falla på plats. Det gjorde vi inte. Vi gav upp och hoppas på nästa försök. Denna gång hade vi hjälp av Emma, som inte blivit stoppad av vulkanaskan.
du har så snygga kompisar jana! vilken trio ni måste varit igår. kanske tur att ni höll er inne med pussel, ni hade ju inte fått gå många meter ostörda utomhus..../ k
SvaraRaderaJa, visst har jag!!
SvaraRadera