I en tidning på tåget, en tidning jag bläddrat i otaliga gånger, men nu gömt mig bakom för att hösnuvan rann ur näsa och ögon, fann jag en annons för en folkhögskoleutbildning på sigtuna stiftelsen. En utbildning i foto, skrivande och bistånd. Jag sökte och började lite sent pga av att den där körtelfebern slog ut mig.
En skoldag då jag skolkat, vilket jag nästan aldrig gjorde, men krafterna var slut och jag stannade bara i sängen, lät skoldagen börja utan mig. Bläddrade åter i en tidning, en jag läst otaliga gånger och i den upptäckte jag en lite krönika om Paul Prakasm. en kristen präst i Chennai i Indien. Han arbetade delvis med en grupp Hijiras, hjälpa dem att bli respekterade och få respekt för sig själva.
När jag läste de orden och de sjunkit in började kyrkklockor slå. Man kan bli religiös för mindre alltså, fast jag blev det ändå inte. Och jag visste vart jag ville åka på nästa års praktik. För i utbildnigen ingick en två månaders praktik utomlands i anknytning till svenska kyrkan mission på något sätt.
läs Då, år tjugohundratvå
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar