Döden i venedig

Dirk bogarde strosar runt i venedig, han är döende, staden är döende och pesten drar fram. Dirk Bogarde ser en ung gosse och blir hänförd av hans ungdom och skönhet. I slutet när Dirk är som mest döende och som mest längtande efter gossen får han sitt hår färgat, sin hy målad. Sen stapplar han ut på stranden, i den ditmålade ungdomen, han svettas sina dödsvettningar och hårfärgen löses upp, svarta ilar rinner ner för hans ansikte, den vita och röda färgen i ansiktet geggas.

Så som den döende kände jag mig idag, på väg hem från arbetet, ja minus gosslängtan dårå.