Har en ful sida. Har en snygg sida. Folk säger att jag snackar strunt när jag säger det. Men strunt är det inte. När min fula sida hamnar på bild ser jag grov, trött, sne ut. När min fina sida fångas ser jag ut så som jag vill se ut. Ibland är jag ledsen över att jag inte var mer lik mina fina sida, ibland är nästan full av sorg att den fina sidan mest och bäst finns på bild och inte irl. Kan ägna tid åt att analysera den fula vs den fina. Men det mår jag inte bra av och inte gör jag det när jag mår bra.
Sen kommer stunder då jag är tacksam över att åtminstone ha en fin sida, och så fin som den är sen.
Här kommer bildbevis, en bild är horisontellt vänd. Ni får själva se skillnaderna, avgöra vilken som är fin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar