söndag 24 juni 2018

Ännu en arbetsnatt.

Vad googlade jag i natt? Något jag då, när en varm sol sprack upp i den mjölkigt grå natten, tänkte skulle bli intressant att formulera sig kring. Det var inte salta mandlar och coca cola. Eller var det? Salta mandlar och coca cola. Det ska Joan Didion ha intagit som frukost varje morgon enligt någon som bodde hos henne, hennes man och dotter på 60- eller 70-talet. Något den personen berättade i dokumentären om henne. Det var i Kalifornien. Kanske rökte hon cigg också, hade solglasögon.

Kollade sökhistoriken på mobilen nu. Wendy Hiller sist. Innan det Donyale Luna.

Donyale Luna blev jag kvar länge i. Upptäckte bilder jag inte sett tidigare. Hon var lång, 1,88 m. Hon var smal smal smal. Hon dog av heroinet 1979. Heroinet gjorde henne nog smal. Höll hungern borta. Eller så tog hon heroinet av andra anledningar.

Och Wendy har ett hotell som Burt Lancaster är på i filmen Vid skilda bort. De har en Thing, är ett item. De har funnit varann, inte svallande passion, utan en stilla sorg inne i deras medelålders kroppar, som inte vill behöva komma upp till ytan igen. De håller varandras händer. Men Rita Hayworth kommer, en skönhet åldrandes i rasande tempo och Burts gamla flamma. En som fick det att göra ont. De två som älskat varann passionerat och sårat och sårat och sårat. Klart inte Wendy har en chans och där någon gång säger  en butchig dam, som är gäst på hotellet, att Wendy är The lone type, precis som hon, den butchiga damen. Wendy förstår sitt öde och Burt och Rita försvinner iväg.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar