lördag 17 december 2011

Vertigo

Han är polisen som slutat vara polis. Han lider av höjdskräck efter en jakt bland hustaken, en jakt som slutade illa med en kollega som störtade till marken. Nu får han ett uppdrag av en vän från förr, att följa dennes fru. En fru som sluts i sin egen värld, som driver runt utan att kunna berätta var hon åkt.

Så han kör bakom hennes bil, ner för San Fransiscos branta gator. In i en gränd, in i en port. Bakom porten döljer sig ett varuhus. Vidare, en kyrka, en kyrkogård, vid en grav. Carlottas grav. Sen på ett museum, framför en tavla, åter Carlotta. Sad Carlotta, Mad Carlotta. På en pensionat hyr hon rum, ett rum hon tar in på två tre dar i veckan, där hon aldrig sover. Denna dag har han sett henne gå in, sett henne i fönstret, men hon var aldrig där säger portiern, hon finns inte på rummet när de kollar efter.

Så börjar en tragisk gåta, en tragisk kärlekshistoria. Först hans längtan efter den svala undersköna, sen hans förvandling av den sjaskiga brunett som är den vackra på pricken lik.











Inga kommentarer:

Skicka en kommentar