Mormor och morfar var in i stan över dan och natten. Mormor var brun och morfar var glad.
När morfar var ung åkte han en midsommar tillsammans med sina vänner, bland annat Folke, till lappkyrkan, så gjorde man då om midsommrarna, åkte dit för att festa och ha trevligt. De slog upp sitt tält. Bredvid fanns en familj, Valentin, Signe och deras dotter Bitte. Folke föll direkt för Bitte och tillbaka i umeå började han uppvakta henne. Bitte bodde hos sin storasyster, min mormor, Hillevi. Folke fick skjuts in till umeå stad av Harry, min morfar. Och en dag sa de, systrarna lundberg, kan du inte ta med den där Harry. Så träffades mormor och morfar. Fast de hade setts tidigare, från små byar (mormor från fredrika, morfar från vargträsk) i inlandet, där man hade koll på grannbyn och nästgrannbyn osv.
På Bitte och Folkes bröllop kom Hillevi och Harry fram till att de också var ett par.
Mormor rodnade flera gånger när hon berättade det här. Morfar lät så glad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar