Gick hem efter en lugn arbetsnatt, nyårsnatten. Vi satt med andan i halsen då en nyanländ boende hade rapporterats som sömnlös på nätterna och våldsam. Hen sov hela natten, men hens varje suck, varje hostning, rörelse, fick oss på helspänn.
Jag jobbade med Jonas och det kändes fint. Vi pratade och såg alla 8 avsnitt av Rosens namn. Han hade köpt päroncider till tolvslaget och hade godis som han hällde i skålar. Vi såg fyrverkerierna genom dimman.
Morgonen kom och jag gick hem. Det var öde ute och bussarna gick tomma. Jag blir rörd över nyår. Det känns högtidligt och dramatiskt. Även när jag jobbar. Det är få mornar så är så öde som nyårsdagens morgon. Och möter jag någon har det varit vingliga personer på väg hem från en fest. Men inte denna nyårsdags morgon.
2020 var snällt mot mig, jag har klarat mig fint. Inga anhöriga som drabbats av ohälsa eller förlorade jobb. Mitt jobb har varit givande och de två nya arbetsplatserna har väckt lusten i mig. Denna lägenhet är som en gåva som ännu ger. Min största sorg var att Tyra och Miss Jones dog, saknaden finns ännu. Men så är livet. Så är det att ha husdjur.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar