söndag 9 augusti 2020

Sömnlöst.

Läste kapitlet med stor möda, kämpade för att inte somna. När jag läst klart släckte jag, drog upp sovmasken och dalade in i mörkret. Nuddade sömnen för att där drabbas av skräck. Något slog sig runt min kropp och jag slängdes upp till vaket. Hade det ens gått en minut sen jag börjat somna? Nu förblev jag vaken till efter 5. Ett rastlöst vridande. Otaliga tömningar av en blåsa som trots tryck aldrig tycktes full.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar