En månad utan henne. Den 19/3 fick hon somna in. Idag är det den 19/4. Världens längsta månad. Iaf hittills. En annan tideräkning. Coronan var redan då över oss. Var redan då allt. Men nu har den varit allt i en månad till. Den längsta månaden då vi bara väntat och hoppats att coronan ska gå över. Fast vi vet att det bara börjat.
Och en månad utan Miss Jones. Mörkögda. Korsögda. Huggtandsblottande. Miss Jones. Min ständiga sked. Min trygga lilla katt. Min tröstande lilla katt.
Tyra och Miss Jones hör den andra tiden till. Den innan detta. Den tiden en kände till. Nu är vi på ny mark, en ny tid väntar. Kanske osäker. Okänd. Eller så blir allt fort detsamma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar