Blev inte sjuk. Hemma en natt. Sen gick jag tillbaka till arbetet. Två dygn när kroppen kändes frisk mellan sjukskrivningen och när jag åter var tillbaka på arbetet. Kroppen som inte var sjuk. Kroppen som förhoppningsvis inte var sjuk. För tvekan fanns. Finns hela tiden. Rädslan att mina andetag, mina ord, ska bära smitta. Jag andades genom näsan, vände bort huvudet. Höll andan. Höll avstånd.

En som delar en artikel. En läkare som i artikeln säger att andningsövningar kan hjälpa. Artikeln finns på en sida jag aldrig hört talas om. Läkaren som kommer med tipsen jobbar på Karolinska. Enligt Artikeln på sidan jag aldrig hört talas om. Jag återupptar den morgonen mitt blåsande i en flaska. Ett rör ner i en tillhälften vattenfylld flaska. Andas in genom näsan. Ut genom munnen i röret ner i flaskan så vattnet bubblar. Ett halmstrå att greppa efter. Något aktivt att göra.

På torsdag jobbar jag igen.