27 timmar i Docksta

Det var inte helgen som var, det var helgen innan. Då som jag flydde till Docksta. Åkte dit på lördag morgon. Mamma och mina systrar mötte mig. Det var mulet och kvavt, vi svettades, sen grät vi framför tevens rapportering om utøya. Vi badade. Solen sprack fram och signe, agnes och jag tågade till byn. Vi köpte godis, svensk damtidning, såpbubblor. Vi gick upp till kyrkan, den nya av dem i byn. Vi gick hem. Vi somnade.

Mamma väckte oss, vi skulle laga maten. Vi, jag och mina systrar kryddade kycklingen. Mamma hade gjort allt annat i väntan på sovande oss. Det blev ett till dopp. Sen blev det te och mörkret kom. Vi satt med tända ljus, morfar gav upp först, sen mamma, så mormor och sist satt vi kvar, signe, agnes och jag.

På söndagen tvättade vi båten, drog upp den på land. Mamma ledde arbetet, man kan nog säga att hon tog över arbetet. Det finns en rastlöshet i den kvinnan. Vi brände våra ben på brännässlor. Vi badade och det låg dimma över fjärden. Klockan 13 klev signe och jag på bussen hem. Signe skulle ut med sina vänner, jag skulle börja på filminspelningen.