Det gick så snabbt att det blev grönt. Från dammigt och kalt till ettrigt grönt. Som vanligt. Som varje år. Ljuset och grönskan. Poff! Och ruset och vemodet kommer över en. Den korta sommaren. Den nästan orimligt korta sommaren ska börja. Det förgängliga blir påtagligt.
Var på Art friday i fredags. Mötte upp Polly. Vi fick plats inne i salen. Jag var kall och fuktigt av cykelfärden. Hade en skjortklänning, köpt 2020 när jag gick loss på skjortklänningar, en jag har när det är fest, svart med schwung i. Knäppte upp några knappar extra så mer av låren skulle synas. Hade knähöga boots med halvhög klack. Försökte ha attityd och självförtroende. Blev full av mig själv. Nykter men sprudlande självgod.
Vi gled runt Polly och jag. Vi minglade. Vi pratade. Vi pratade med andra. Jag kände att jag fanns. Att folk var intresserade. Mallet bubblande över. Brast ut i tomma intet, nä, riktat mot Linus, producenten till mina senaste filmer, om celeb nude videos och movie archive och citerade de texter som fanns till klippen. Målet var att sälja in mig, berätta att jag har fans. Det blev nog bara konstigt, att sitta och prata om nakenklipp liksom, säga freshly shaved vagina och kunna hela denna mening utantill: She stands on her hand an knees trying to find the right prosition to put her ass upp in the air.
Vid 23 lämnade jag och Polly Bildmuseet. Det var disigt blått ute. Ljust ljust blått med lite rosa i. Himlen skulle inte bli mörkare än så här. Vi gick upp för gatorna Öst på stan. Mot Pollys bil. Jag satt på cykeln, rullade långsamt bredvid. Vi skildes åt. Jag trampade hem.
Glad hemma. Ännu mallig utan självinsikt. Bara tyckt att kvällen varit härlig. Att jag varit härlig.
På lördagen strök jag min Gudrun Pontén blus skrynkelfri. Åt potatis, korv och haricots verts. Drack två snaps. Hade champagne på kylning som jag tog i min hand och stapplade iväg på samma klackar som kvällen innan. Cyklade till Jonnas syster. Vi drack bubblet och vi drack margeritas och jag blev rusig och började åter prata om min freshly shaved vagina, som verkligen var just rakad pga lång blus som klänning och bara ben och ev glimt av trosor och jag ville inte att någon buske skulle titta fram genom spetsen.
Vi gav oss iväg till TQ. Vi dansade och drack jag jag blev fullare och fullare och minst lika full av mig själv som kvällen innan. Hörde inte vad någon sa och jag tror ingen hörde vad jag sa. Vi hade kul i den mörka källaren där klubben håller till. Stundvis blev jag så till mig över att det finns queers som samlas och ville krama alla. Och jag gjorde det! Iaf två. Som nån jävla handpåläggning. Eller som att krama sig själv som ung. De var så vackra.
Klubben stängde, det var ljust ute. Vi skildes åt och jag cyklade hem och hemma kickade sista drinken in och jag la mig på hallgolvet. Världen gungade och jag sparkade av mig ena skon. Låg kvar. Vet inte hur länge. Katterna slöt upp. Höll sig nära. Jag samlade kraft, tog mig mot sängen, fick av mig blusen och knästrumporna. Dök ner på rygg och somnade.
Iaf en stund.
Upp och kissa. Solen öste in. Bländande gult. Tog av mig lösfrallerna, la dom på köksfläkten. Tvättade av sminket och tog av de inskärande spetstrosorna och hoppade i stora mjuka vita i bomull. Somnade om.
Sen kom jag aldrig till liv igen. Så kändes det. En evighet av gungande värld och illamående. Katterna fick ingen mat, ändå låg de tysta nära mig, inget jamande, inget för att få min uppmärksamhet. Och de hade inte fått mat kvällen innan. Blev rörd över katternas mjuka vänlighet.
Såg på instagram att folk badade, första doppet och fötter som plaskade i älven.
Kräktes. Åt tillslut en banan. I små små tuggor. Pratade i telefon med Agnes. Låg kvar. Åt tre mackor, tunna mackor. Pratade i telefon med Signe. Åt popcorn med knäcksmet över. Åt stjälkselleri. Nu var det natt igen och katterna hade fått mat, extra mycket. Jag la mig. Jag somnade. Sov djupt och lagom. Vaknade hungrig, så sugen på pasta och vitlök och pecorino.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar