soffan

Den här soffan var en skönhet när den kom i min ägo. Så fin. Med en sådan lyster. För hundra kronor blev den min. Ingen annan ville ha den så priset var sänkt och min lycka var stor.

Efter 2 1/2 år kom siameserna in i bilden. Då gick det snabbt utför. Lystern försvann och tyget nöttes upp av ivriga kattklor, glada att förstöra det vackra.

I soffan lever jag stor del av mitt hemmaliv, ett liv som blir en allt större del av mitt liv. Så idag hör jag hur siameserna fixar och trixar bakom mig. När de är tysta och gör saker blir jag genast orolig. De var under stor koncentration. Jag såg ner, såg att en del av soffan lossnat. Förstår att det är den de pillat med, en verkar ha smitit in i soffan, den andra vill in.

Och så höll de på, tills alldeles nyss, då de la sig trötta på sägen och somnade i boll.