agnes

Min syster Agnes har börjat blogga igen. Vi är egentligen inte så lika vi tre, men vi talar samma språk och det är fint. Signe och Agnes har räddat mig många gånger. När Agnes var nio och jag 24 brukade hon titta in hos mig efter skolan, en gång lånade hon mina jeans, ett par lilablå med hög midja. Hennes hade blivit blöta av en plötslig störtskur. Jeansen korvade sig på hennes ben och hon såg så ball ut, vi tog en runda på stan, vi fnissade och köpte godis. En annan gång då Signe och Agnes sov över gick vi för att hyra film, det var mörkt ute och de här två, en tio åring och en nioåring, var lite rädda, de trodde en rånare skulle dyka upp i videobutiken. Jag sa att sånt inte händer, att de kunde vara helt lugna. Men inne i videokiosken började mitt hjärta slå, det slog mig att sånt faktiskt händer och det vore så fruktansvärt om det skulle hända dom, mina systrar. Men vi klarade oss utan sådana hemskheter, vi frossade i godis och film och sov alla i vardagsrummet i lägenheten jag delade med Anna och simon den kvällen.