tisdag 29 mars 2011

Liz

När jag hör hennes röst går det en il genom mig. Saknad av en av mina favoritikoner, men av favoritikoner har jag många. Minnen från filmer, parfymreklamer, uttalanden och uppenbarelser. Hennes intågande på scenen, hennes uppläxning av publiken som buade åt Michael Jackson. Hennes plan att börja åldras. Vilket ledde till vitt hår ett kort tag. Hennes rakade skalle efter hjärntumören och en bekants kommentar om att det inte finns sorgligare än åldrade skönheter. Till min bekants försvar ska sägas att hon var gymnasieung då hon sa det.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar