När jag i juni fick veta att jag fått denna lägenhet började jag packa ner mitt hem. Jag började mitt flyttkaos nästan tre månader innan själva flytten. Nu har jag bott här i ca två månader och i veckan som var tog flyttkaoset slut. Nästan allt är på plats. Inga konstiga köp väntar. Som den fula svarta plåthyllan. Som blev ett måste att ha efter att jag sett en bild av en luftig våning med ljusa väggar, rymd, rum i fil, väl valda möbler och en svart hylla som stod underligt till bakom en stor dörr och bredvid en soffa. Hyllan var full av saker och kändes som en nödlösning, men kändes också som livet som hävdade sin plats i det stylade hemmet. Sen såg jag på All That Jazz av Bob Fosse och den är från 1979 och det sena 70-talet är nog det snyggaste jag vet. Ännu lite popkonst-ärtigt, lite bohemiskt 60-tal, men utan alla färger, sen finns inslag av Art deco samt att det stundade 80-talet anas. I en våning i filmen står tavlor lutade mot väggar, travar av böcker väller fram, krukväxter spridda, en neonskylt i blått samt en ful illa placerad hylla i plåt. Såklart beställde jag en svart plåthylla för 500kr från Ikea. Samt lutade en del tavlor mot väggarna istället för att hänga upp dem alla. Min hylla fylldes av spel och pussel, en Carl Larsson-bild står lutad med sin röda ram på ett hyllplan, de tyngsta coffeetable böcker jag äger står på hyllplanet längst ner, för att ge stadga, högst upp en spegel och två garderobsblommor med sina gifta blad på säkert avstånd från katterna. I veckan som nu tar slut blev tv:n monterad, jag hängde upp de tavlor- Helga Henchen, Curt Agge, Bo tapper -som ännu skulle hängas upp och de sista/senaste tradera köpen anlände, tre speglar och två pallar. Jag lämnade in en tavla för inramning. Ännu saknas två trösklar och hatthyllan som snickaren ska montera.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar