Vaknade nervös och orolig. sen kom ett driv över mig. Ett rätt värdelöst driv för trots att drivet innehöll städförsök, fixa med kläder försök, var försöken misslyckade och motverkade varandra. Ena stunden städade jag undan, nästa klippte jag i byxor eller drog fram tyger, eller hängde upp gardiner eller vek tvätt. Inget blev klart, ingen ordning heller för jag drog fram lika mycket som jag städade bort. Travar överallt. Travar på bord och hög bredvid mig i soffan. Nu är drivet över.

det är vår. Magiskt och fint. Jag fick lön. Så jag slösade på mig själv och bjöd sedan Victor på lunch och efter det, och en stund på ett tryckeri där Victor och jag klistrade kardborre på baksidan av någon papp till bilder Victor tagit och som ska ställas ut, bjöd jag Karin på fika. Karin var mer svårbjudd och lät sig bara få en kaffe. Nu är det så att jag sällan bjuder mina vänner, så hemskt sällan, denna dag var ett stort undantag.

Då kör dagen igång. Lyssna på det här, det gör jag mest hela tiden.

Jag träffade Kattis idag och solen sken varm över oss. Precis så som jag hoppats. Kanske var vinden lite sval på cykeln, men stilla inne bland husen i centrum var det så nära sommar vi kommit detta år. Folk hade kortbyxor och kortärmat. Vi köpte varsin islatte som visade sig vara osötad och det var en besvikelse. Vi satte oss i rådhusparken och där satt vi i en timme.

Jag drog för att möta Signe och Kattis åkte med mig en bit, vi cyklade i bredd på halvöde gator och hade svårt att höra vad den andra sa. Innan den stora uppförsbacken lämnade Kattis mig och jag mötte upp med signe en bit senare.

Signe och jag strosade i skogen. Där var tyst och Signe gjorde mig uppmärksam på att jag använder ordet magiskt om allt som är bra. Och detta var magiskt.

Klär mig likadant varje dag nu. Denna jacka. Denna jacka jag inte tycker om. Denna jacka jag har för att jag har ingen annan. Jo, det har jag, men inför dem känner jag samma som för denna. Idag tänkte jag butch och femtiotal. Jag tänkte Jimmy Dean och Monty Clift. Jag tänkte Merceders Mccambridge. Och så tänkte jag lite Anita Ekberg (solglajorna). Då var det lättare att tycka om jackan.

Ledig morgon och ledig dag. Det är sol därute och här inne lyssnar jag på jazz och dricker té och äter flatbröd och ännu inte klädd. Sover i en klänning/tunika jag aldrig bar som klänning/tunika. Den har i flera år inte haft någon funktion i mitt liv, nu är den nattlinne.

Drar solpuder över näsan, så tippen får färg. Gör det för att jag inte ska se ut som den i solskydd 50 insmorda person jag är. Drar eyeliner över vit ögonskugga också. Fantiserar om en kommande sommar i vattenfast eyeliner.

John Coltrane - Blue train

i Eyes wide shut. Nicole Kidman sätter på sig behån. Så här som bilderna visar henne göra. Så har jag aldrig gjort, har alltid vänt den bakochfram och ut och in och knäppt så jag ser, sedan vänt rätt och trätt på mig den. Nu har jag övat, nu gör jag som Nicole Kidman. Iaf ibland. men jag förstår inte riktigt varför, det känns konstlat.

Ringde Victor efter arbetet. Victor joggade mot en fotbollsmatch. Han joggade på gator parallellt med de jag cyklade på. Vi bestämde att mötas. Först pratade Victor mycket, sen blev det tyst, då började jag fota. Victor kom på att jag ville fota honom gåendes över vägen vändande sig om liksom för att fråga om jag skulle med. Jag tog de bilderna, de blev fina.

Kattis och jag ska försöka träffas på torsdag. Då ska vädret vara toppen har vi hört. Jag sa att vi kommer kunna sitta i parken, Kattis rökandes en cigg eller två, jag tecknandes i ett block eller tittande ner i marken eller nåt. Vi skulle värmas av solen och allt skulle vara som på bilden (kattis syns i mina glasögon som en reflexion). Kattis sa då att så kommer det inte bli, det kommer vara för kallt. Hon har säkert rätt.

När Victor kom frågade han vad vi haft för oss. Leopold svarade: Ingenting, absolut ingenting.

Mest känns det som höst, kylan och regnet. Som en november, kal och naken, då löven fallit av träden. Men i fredags sken sol genom regn. Och en sommar kunde anas.

Två fina. Släthårig foxterrier. Och Antia Ekberg. På denna bild tar Anitas bröst all fokus. Ja, de helt fascinerar mig. Är det behån? Är det hennes egna bröst som tagit över? Jag förstår ingenting, kan ju inget om stora bröst.

So What by.Miles Davis

Så klart är jag trött. När är jag inte det, fast jag ljuger nu när folk tittar på mig och frågar om jag är trött. Då säger jag nej. Jag motar olle i grind. Säger jag att jag är trött blir jag trött, när jag ljuger att jag är pigg måste jag hålla lögnen sann och försöker då tindra vaket. Fast frågan om man är trött gör mig trött, den frågan suger faktiskt, särskilt när frågan är mer som ett påstående.

Annars blev jag snygg på bild idag. Vi möts varje år vi tre, vi sminkar då en ungdomsteaterfestivals alla tonårsgrupper. För två år sen tog vi bilder av oss, oj så många gruppfoton, vi såg på dem idag. Vi hade tagit nya också, alldeles dagsfärska. Kan ni tänka, jag var snyggare idag än för två år sen. Och knepet är: mer smink och snygga kläder. Säkert. Den funkar toppen. Den här gången hade jag tiara, bar den upp och ner som Anita Ekberg vid fröken sverige 2001.

Synd att jag inte har bilderna, synd att de finns på arbetsplatsens dator. Kanske ska jag be få dem skickade så ni får se.

Köpte Kaiser päron idag. Köpte dem för att de var alldeles gyllenbruna och såg 1600-tal ut. De låg i massor och var mycket billiga. Köpte endas tre, för päron kan vara sådana övermogna blöta saker ibland. Och när de var så här bruna trodde jag de skulle vara så, rinniga och halvruttna. Men Kaiser päronen visade sig vara krispiga och friska.

betyder kaiser kejsare?

Charles Mingus - The Black Saint and the Sinner Lady - Track A, Solo D...

Richard Burton fick väldigt korta tunikor i Cleopatra. Richard Burton kände sig inte bekväm med att visa så mycket lår men fint blev det att se på.

I bussen sätter jag mig oftast längst bak. Där verkar sätena slitas mer än i resten av bussen för ofta är det så här, som bilden visar, ett hopplock av olika säten.

När de är där uppe, på väggen med min säng nedanför, vet jag att jag inte kommer få vila förrän de hoppat ner, på mig, för så gör de, de laddar ett tag, går fram och tillbaka, jamar, krafsar med tassarna och är med överkroppen redan på väg ner för att avbryta och börja om. Så gör de. Så gör de rätt många gånger och sen boom rakt på mig i magen och där nere har jag legat spänd och väntat på dunsen och redan ryckt till några gånger när jag trott: nu kommer de!

Rysligt fint.

Morgonen i bild en gång till. Solen sken och himlen var blå. Men kall där ute. Klädde mig för tunt. Igen. Gör det varje dag nu. Vill inte frysa men vill tydligen inte klä mig varm för jag vill ha vår eller försommar eller ryssvärme. Nyss cyklade jag hem i den klara kalla luften, cyklade hem för rast. En tre timmars rast.

Till sommaren ska jag köpa vattenfast eyeliner. Det tänkte jag idag. Det var mer jag tänkte, sådant som har med sommar och kalla dopp att göra. Kanske tänkte jag på bikini, men nu minns jag inte.

Morgon och sol och jag lyssnar på jazz och tror/hoppas på en sommardag där ute. Nu åker jag mot arbetet.

Min syster Agnes har flyttat till sitt första egna hem, ett studentrum på Ålidhem. Jag var där efter jobbet, mina systrar löste korsord i sängen och drack té. Ute sken solen och den tillsammans med det gröna grästet gav illusionen om värme fast det är kallt. Men jag låg trött i sol-genom-fönster-värme i den lilla soffan.

Charlie Parker - All the things you are

Min väns telefon ringde och jag tog tillfället i akt för att gå på toa. Men när jag reste mig upp drog jag ner min väska med låret från soffan där jag satt. Väskan landade, som alltid är öppen pga trasig dragskedja, upp och ner på golvet. Avbröt toaplanen och började plocka upp innehållet. Allt hade åkt ut. Allt viktigt och så en hel del skräp. Började plocka tillbaka även skräpet i väskan, generad som jag var, besvärad över att de andra cafégästerna såg eländet, soporna, som nu låg på cafégolvet. Men jag avbröt mig och här är en bild av de smulor jag lät ligga kvar.