2019-05-12

Efter jobbet igår morse. När jag ätit min frukost. När jag skulle resa mig och gå för att borsta tänderna blev jag medveten om min andning. Luften for ur mig. Andades in och direkt ut. Luften stannade inte kvar. Satt kvar  i soffan flämtande. Som en hård ballong kändes mina lungor, en ballong som vägrade låta sig blåsas upp. La mig efter en stund ned, framstupa, med kinden tryckt mot det svala golvet. In med luften som genast for ut. Tänkte att nu dör jag. Ska jag ringa ambulans. Blev yr. Reste mig upp för att kissa och på toan insåg jag att jag lever än, jag har inte svimmat, hjärtat slår och tankarna funkar ändå. Min trötta kropp hade drabbats av ångest och med den insikten släppte ångesten och jag somnade gott.