Jeanne Moreau igen

Kan inte släppa Jeanne än. Hon känns som en av få kvinnor i filmhistorien som liksom styrde sitt eget skepp. Som fanns där pga sin talang mer än sin skönhet. Som inte lät ungdomen vara ens berättigande framför kameran. Hon fortsatte göra roller. Hon ville vara skådespelerska. Ingen manlig regissör, producent eller talangscout fann en vacker flicka och satte Jeanne framför kameran, hon satte sig där. Eller höll sig kvar där, för nog måste det ha varit en man som valde henne, för så är den största delen av filmhistorien. Kvinnor som blir valda av män till roller. När medelåldern kickade in så regisserade hon film, med sig själv i roller. Hon fortsatte när andra försvann. Garbo drog sig tillbaka vid 36 års ålder, Bardot när hon var 39. Monroe dog 36 år gammal. Crawford och Dietrich höll sig krampaktigt kvar med illusioner av skönhet uppehållna med smink, ljus, kalla sets - så huden stramade till sig, plastikkirurgi. Men Moreau var kvar. Levande. Alltid levande. Tills hon dog.