måndag 11 september 2023

Last days of summer no.2

 Mysan messade och frågade om jag ville äta tacos hos henne. Först tänkte jag säga nej, är ännu hemma från arbetet, men sen tänkte jag att jag delvis är hemma pga ångest och att cykla 1 mil till Mysan och 1 mil hem och umgås med folk skulle göra mig mer än gott, att det nog skulle dämpa oron och sorgen, så jag svarade ja.

Cyklade iväg kl 16. Hade en linneskjorta och jeans. Det var varmt ute, ca 22 grader. Ur älven ångade det, luften blev disig och klibbig. Iväg på smala grusvägar, på större vägar, under tågbron, över en järnväg, rakt fram på den öde, allt mer igenvuxna gamla Holmsundsvägen, korsa nya Holmsundsvägen. Vid Holmsjön, från en brygga i sol, badade barn, när jag svängde av på en grusväg och cyklade mot Mysan passerade jag den lilla stranden, där satt en pappa i badbyxor med sitt barn, insvept i ett badlakan, i famnen. Kom fram kl 16:56. Mysan höll på att styra upp något i förrådet, hyllplan som monterades, som skulle rymma lådor och kartonger i olika storlekar. Sen visade hon mig tomten, vad som överlevt, planer m.m. Hardy öppnade dörren och ropade mitt namn när han såg att jag var där.

Inne gjorde Mysan en salsa, jag fick hacka grönsaker, Hardy åt köttbullar och makaroner och Adam stekte älgfärs. Vi åt kl 18 och sen var jag tvungen att cykla hem så jag skulle slippa cykla i mörker. 

Diset låg kvar över vägen och älven, det dis som låg i skugga hade blivit blått och vitt och det som ännu nåddes av solen var orange och rosa. Det skymde allt mer och när jag kom till Strömpilen var det nästan mörkt, men ännu varmt, ca 20 grader. Tröjan jag haft med mig låg fortfarande i cykelkorgen. På Apoteket hämtade jag ut medicin, på Ica Maxi handlade jag toaborstar, purjolök, hudlotion, ansiktskräm, plommon och lakrits. Fortsatte hem längs älven som blänkte och horisonten bortom centrum glödde i rött. Ett par fotade sig med solnedgången och älven och stadssiluetten som fond. Jag svängde av, upp bland husen. Hemma ville jag ut igen. Bara ut och gå, känna den ljumna vinden, omges av mörkret och grönskan. Ringde pappa istället. Vi pratade kameror och jag skickade bild på cabben som var med i filmen jag nyss spelat in, som jag ännu har en scen kvar att ta.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar