De älskande 2.

Natten till den 7/8 hade de stängt sitt fönster. Då blev det tolv grader och luften hade fått höstens krispighet, luften behövde solen för att bli varm, plötsligt så där. Fort trodde vi alla att hösten kommit och jag tänkte att nu spenderar De älskande nätterna omslingrade för att hålla värmen, under ett täcke. Att de den natten fått krypa ihop. Deras tidigare svettiga kroppar, som höll avståndet för att inte förgås av hettan, kanske bara fingertoppar mot fingertoppar, kunde ligga nära igen.

Vi andra började ha långbyxor och tröjor, tog på oss pyjamasen och drog åter täcken över oss. 

Men värmen kom tillbaka, luften blev fuktig och varm. Den mörka natten åter tropisk och igår satt jag med vänner på en uteservering på ett däck på en av stadens krogbåtar. Vi såg älven flyta förbi, solen gå ner, natten bli mörk och älven svart med gatlysens speglingar som enda ljuspunkter. Värmen bestod i mörkret, fuktig och klibbig. En av oss kedjerökte, en ny cigg när den innan tog slut. På ciggpaketet fanns en bild av en kvinna med cigg och blekt ansikte, som såg längtandes på sin rosiga väninnan som kramade ett barn kärleksfullt i famnen. Paketet varnade för dåligt fruktsamhet.

När vi skildes åt, efter att skrattat åt våra tidigare äventyr, vår resa till Barcelona förra juni , en resa där vi likt tre vilsna idioter brutit ihop av skratt varje timme åt vår egna tafatthet, fotade vi en bro i en kvart, den tycktes vacker och gotisk i mörkret, den tycktes inget alls på bilderna vi tog. Vi skrattade lite till, sen gick vi åt varsitt håll.