Vid 18:tiden idag kände jag mig ensam. Var på arbetet och hade just tänkt tanken att den senaste veckan har jag legat sjuk eller arbetat. Då jag arbetar på äldreboendet träffar jag de boende och en arbetskamrat. En arbetskamrat är ofta inte mer än bara det. Och idag klockan 18 ville jag träffa en vän. Ringde Jossan, bad om att få komma hem till henne vid nio på kvällen, då när mitt pass slutade. Det fick jag.