Kämpar med eyelinern. Den vill inte bli som jag tänkt mig och det jag tänkt mig är luddigt. Det jag tänkt mig är någon annan. Så jag sitter i en halvtimme. Stryker på lager av skuggor, rouge och läppfärg. Allt för att komma bort från mitt egna och bli någon annan.

Nu när jag är klar ser jag ut att vara redo för fest. Det är strax efter lunch och jag ska hämta en bok en vän lånat. En bok om transsexuella i paris på 60-talet, Vännerna från Place Blanche av Christer Strömholm.

Och jag känner mig fortfarande som mig själv.