Som jag sover när jag sover. Djupt och orörligt, när jag vaknar får jag knäcka igång mig, ligger nersjunken i madrass och mig själv, det ena benets knä ligger tungt och djupt i det andra benets vad. Och axlar som får dras ut ur bröstkorgen. Eftersom jag blir uppe om nätterna, inte släcker förrän efter två, så ställer jag klockradion på tio. Och tio drar den igång och i en timme blandas radions prat in i min ovakna skalles drömmar. Ikväll blir det arbete.