November/december.

Jag läste in texter till Ediths utställning om vänner och familj som dött och de döda djur hon stött på i samband med varje dödsfall. Jag läste en av hennes texter högt på vernissagen. Ediths vän Maria som rest från London och jobbade med palliativ vård och alstrade värme. Det var låg sol som bländande och jag var gästlärare på konsthögskolan och jag njöt och sprudlade och filmfestivalen drog igång och jag såg film och minglade och kände mig hungrig på allt socialt umgänge som det bjöds på. Hungrig på alla filmer jag hann se och på de jag missade. Filmfotokurs som Maja höll i. Edith som var vacker och gick långsamt och hade driv, alla stunder med henne i den tidiga eftermiddagens mörker, stapplande fram på halt underlag. Jag fick blickar som höll sig fast, som sökte något i mig och slickade i mig. Mörkret bäddade in oss, kröp sig på, gjorde mig mjuk och slapp. Sofia som kom upp för en långjul och promenad till stan och fika på Brobergs. Gick till Avion, stötte på Nina, vi gick tillsammans över Teg och kolbäcksbron och hamnde på Dollarstore och våra kinder frös och våra läppar frös och vi kunde tillslut inte prata pga nedsatt munmotorik. Agnes kom. Pizza på ett sömnigt Kulturbageri, Wicked på bio, bestiga snöhögar som likande berg, vara rödmosig av kyla och lek. Kortfilm på bildmuseet  med DK och sitta en stund i dess fik och känna solen anas en liten stund på årets kortaste dag och sen dyka ner i saccosäckarna och se en artificiell gryning där AI börjar härma fågelsång och allt blir ett nervigt brus. Möta upp syskon och syskonbarn hos mamma och äta tacos och lägga pussel och gå på gudstjänst den 4:e advent med Sofia, hennes Andreas, Sofias mamma Ulla-Britt, Mysan, Linnea, Carl och sen gå hem till Sofias mamma och knapra knäckebröd och träffa hennes och Andreas katter. Fyra arbetsnätter med start den 23:e. Pirjo som dök upp med tomteluva efter midnatt när dagen före blivit julafton och gav oss alla kexchoklad våning för våning och nätterna rullade på. På julafton hade vi alla med oss fika, jag brände mandlar. Som jag brände mandlar denna jul. Detta var andra gången. Jobbade med Pirjo och Reza och Reza såg en mus han med på balkongen, men på en annan balkong, han hade filmat det lilla ivriga livet som kutade runt. Och den 27/12 var mina nätter över och jag tog mig till Peje och där var vi åter samlade och åt brända mandlar och grillat kött och såg film och stojade och Alma och Tea sprang efter bussen när Signe, Agnes och jag åkte hemåt. Vinkade av Agnes vid tåget hem till Sthlm. Mötte DK, bio, vi såg Konklaven i ett salong fylld av vitt hår och massa hosta och efter åt vi eritreanskt på Lucys och en fransk familj fyllde ett bord, ett tyskt par satt vid ett annat. Vi orkade knappt hälften av all mat vi hade framför oss. Mysan kom och vi åt marmeladkulor och pratade och tog oss till Västerbottens Museum och såg målningar och fikade. Nyår kom och jag brände fler mandlar och vi möttes hos Nina för snittar kl 16 och vissa gick vidare till nån middag och vi gick till Malala och där fylldes borden unga och barnfamiljer och det var liv och gott och Elinn och Johans hund Harriet fanns till freds i en soffa och när middagen var uppäten gick vill Elinn och johan och sömnen gjorde sig påmind och tolvslaget kom och 2025 började och när vi kl 01 började gå hem vill jag egentligen bara in i ett hav av kroppar och dansa. Inte säga ett ord till, bara låta natten gå tanklös rörelse. Men gick hem för nån sån fest fanns inte att tillgå och hemma kom jag inte ner i varv, var sprudlande glad, såg film, drack te. kl 05 lyckades jag somna och några timmar senare vaknade jag ännu glad och bjöd in Nina och Ingunn på pizza och vi åt och såg film och så den 2/1 började mina arbetsnätter igen.