Idag slutade jag jobba kl 14. Det är ett nytt schema med nya helgturer. Förr så slutade en kl 17 efter 9,5 timmars arbete. När jag lämnade arbetet, ombytt till de mjukiskläder jag allt som oftast klär mig i just nu, skymde det, himlen var blå, luften var blå, den tunna krispiga snön var blå. Jag gick in mot stan, där var det fullt av folk så klart, för det är lördag och december. Mötte upp en vän och vi gick tillsammans till den teatern som en gång var en bio. Där inne i röran av alla grejer som plockas ner, som röjs bort, för stället ska rivas någon gång snart, satt några, de drack calvados, de bjöd på calvados, jag sa först nej, sen sa jag: men bara lite, jag sa  nej och bara lite till två glas. En av dem sålde några av sina tavlor, de som inte får plats i hennes nya lya. En gång var jag i hennes gamla lya som var en våning, hon rökte inomhus och det luktade ljuvligt av blandningen cigg och parfym. Vi känner inte varann, hon och jag, men jag var där för ett jobb, hon skulle vara med i en film jag sminkade och fixade kläder till, vi skulle stämma av grejer. Det var ganska precis 12 år sen nu.

Nu var hon omgiven av vänner, bekanta till mig, de som bjöd oss att sitta ner och dricka calvados. Kandelabrar var tända och ibland kom någon in för att se på den konst hon sålde. En av hennes skivor spelades. Vi sa nog inget viktigt eller djupt, det var bara varmt småprat, det flöt på, jag blev varm i kinderna av äppelspriten, sjönk ner i fåtöljen, någon ville höra lite Thåström, sen blev det Siwan, Ulla Sjöblom och Taube för att sedan återgå till en av hennes låtar. Några bröt upp och gick hem, vi blev färre, en stund efter kl 16 gick jag hem, då var det inte blått i luften längre, nu var det mörkt och hade varit så i en timme eller så.

Hemma åt jag chips och rivna morötter, somnade i soffan, vaknade, duschade. En bra dag.