Jag ha åkt på någon slags sommar blues, känner mig övergiven i stan under heta dagar, ligger på min uteplats och hoppas på en bränna. Sen händer något, någon hör av sig, bjuder med mig, jag följer med, känner mig tråkig och introvert i sällskapet, orkar inte prata nog högt för att höras, inte säga något värt att lyssna på. Där är jag nu. Helt omöjlig. Det brukar ju gå över. Och för att stilla den här pyrande känslan av missnöje och obekvämhet så shoppar jag. Unnar mig. Ger mig presenter. Omatchande blommiga kuddar, ett blommig duschdraperi, som i katthårs hazen här hemma lyser klara och påpekar att allt annat tappat sin lyster, blivit slitet och skitigt, dassigt. Så jag vill ha mer. Mer saker, mer kläder,  mer smink. Lära mig contouring. Finns det kit för det, med rätt färger att skugga fram ett nytt fejs? Det är något jag ska leta efter, på nästa lön. Få tillbaka lystern.

Nu ska jag ut i solen igen, ligga där på min uteplats.