Klippt barret.

Reste mig upp, gick till badrummet, tog en sax och klippte av några centimeter av håret. Det var ingen galen klippning, ingen skrik-på-hjälp-framfart över min frisyr.

Funderar mycket på mitt hår. På en annan färg. Att ett nytt steg måste tas på hårfronten. Det brukar vara så när livet skaver. Att något med ens hår måste ändras.

Jane Fonda kallar det Hairpiphany.

En annan sak som händer när livet skaver är att en börjar chatta med främlingar som skickar DM:s till en på Insta. De jag annars brukar radera. Nu är det bara en jag chattar med. I'm always Bothering you får jag tillsvar när jag skriver att jag måste laga mat, se en film, lägga mig att sova. Han öser på med komplimanger och jag svarar att jag inte gillar komplimanger, att de oftast verkar ha ett motkrav.

Borde bara blocka honom. Men så känner jag mig dum. Tänker på honom ensam någonstans. För ensam måste han va, annars skulle han inte skriva till mig, ung som han är, på helgkvällar.

Imorgon ska jag dricka kaffe igen. Fick för mig att sluta. Blev sugen på te. Har om mornarna druckit stora koppar te med droppar från en färsk lime i. Mindes idag att Mysan sagt att livet hennes tappade färg den tid hon avstod från kaffet.