Dom är fem män, dom åker båt och bastar. Fem st filmare, typ, en är skådis. Dom är i en bildserie på Instagram. Och jag ser en gemenskap, där är dom, och det finns fler filmaregemenskaper, öldrickande och bastande gemenskaper.
Tänker att jag inte gillar öldrickande och bastande.
Tänker på alla dessa män som hittar varann och gör film, så naturligt det sker för vissa, hur dessa sammanhang bildas.
Inte alla män.
Tänker att mitt filmskapande är en motreaktion mot gemenskapen, vi som inte finner den, inte hittar våra rum med skapande sammanhang.
Kanske.
Eller den blir en motreaktion. Motreaktion mot tekniken. Mot prylarna. Mot Spielberg. Mot gubbgrabbargruppen. Mot den avancerade åkningen (eller görs det ens åkningar idag).
Bland annat. Jag hoppas mitt skapande är mer. Även en vurm för en annan estetik. Eller något. Till exempel. Jo, den är annat, men delvis detta, det jag tidigare skrev.
Fan. Tror Babs måste dö. Hon blir inte bra. Veterinärkostnader på 22 tusen i juni.
