Taxin skulle komma kl 07:10 och ta mig och Majsan till veterinären där hon hade tid för kastrering kl 07:40. Jag sov dåligt, var rastlös och nervös. Drack några koppar te, klädde mig, satte på mig ytterkläderna och fångade upp Majsan och la henne i väskan. Klockan var nu 07:10. Väntade på sms:et som skulle säga att taxin var här. Jag spanade ut genom fönstret, Majsan låg tyst i väskan. Kl 07:20 tog jag kattväskan och gick ner, ställde mig i porten, spanade ut, ringde taxibolaget och de sa att den var försenad, att det kommer en bil om 12 minuter. Jag tog kattväskan och gick upp. Fortsatte stå rastlös i fönstret och spana ut. Majsan fortsatte ligga tyst i väskan. Kl 07:36 ringde jag ingen, nu var jag anklagande, de visste inte vad som hänt, jag sa att ni måste kommunicera bättre så jag i tid kan hitta en annan lösning. Han i andra änden av telefonen bad om ursäkt. Jag fortsatte spana ut genom fönstret. Ingen taxi kom. Kl 07:55 ringde jag åter, nu började jag hulka vilket förvånade mig, gråter jag verkligen nu, det bara kom. Han sa att en taxi var på väg, ett sms plingade till, om fem minuter är din taxi här. Jag gick ner, taxin kom, taxichauffören sa: lovade de dig en taxi till 07:10, det går ju inte, vi har fullt upp med skolskjuts. Vi åkte iväg, jag ringde veterinären, försökte få tag i dem för att se om det var värt att komma när vi nu var 30 minuter försenade, inget svar, vi kom närmare och närmare, ringsignalen gick fram, en inspelad röst sa du har plats nummer ett i kön, samtidigt pratade jag och chauffören om Tunnelbacken, att den hette Ålidbacken när han bodde där, att han blev bjuden av några kristna studenter på ett Togaparty på Gluntensväg och att det hade varit sjövilt och tv:apparater hade slängts ut genom fönstren. Ingen hade ännu svarat från veterinären och nu var vi så nära att jag la på. Betalade 289 kronor för resan. Just när vi kom fram hade vi kommit in på kebab då jag sa att jag ätit mitt livs första kebab på Alibaba på 80-talet och chauffören sa att den godaste kebaben han ätit var i Paris. Jaså, i Paris svarade jag och vi önskande varann en bra dag medan jag sprang in till veterinären där de log och sa att sånt kan hända och de tog Majsan och försvann in och kom tillbaka och sa att jag kan hämta henne kl 11:30. Jag promenerade hem.
Hemma åt jag inlagda gurkor direkt ur burken och bröd jag värmt i ugnen. Drack mer te. Tog bussen till stan, gick därifrån till Teg, klev in prick 11:30 hos veterinären. Jag betalde 1650 kronor, fick sen följa med in på ett rum, fick en lapp om hur vården skulle skötas hemma, samt träffa Majsan, hon såg tuffsig och eländig ut, ögon som smala springor, jag fick ögondroppar att ge, samt höra att hon inte skulle få bli nedkyld. Trots det började jag gå, bära väskan, hemåt. Det var minus tre grader. Jag tog av min halsduk, tänkte att den var varm, la den hos henne. Hon låg ihopkrupen. Jag hade gått i ca 7 minuter då jag insåg hur dumt det hela var, att visst går det en buss ganska nära härifrån, pinnade iväg till hållplatsen, satt och väntade med handen nedstoppad hos Majsan, klappade henne ivrigt, så hon skulle hålla sig varm, la ned mina vantar hos henne i hopp om att de skulle värma, kände att hon var blöt i pälsen, att hon nog kissat på sig, fortsatte ändå klappa. En man vid bussen frågade om klockan, 12:00 sa jag, bussen skulle gå kl 12:06. det var nian, den går närmast mitt hem, dess hållplats är Klintvägen, gatan jag bor på.
På bussen fortsatte jag klappa henne nere i väskan. En pudel klev på. Ingen reaktion från pudeln eller Majsan. Vi kom hem. Jag lyfte upp Majsan ur väskan, hon vandrade vingligt iväg med ögonen nästan slutna. Jag värmde en varmvattenflaska som jag slog in i en handduk och som jag försökte få henne att lägga sig på. Men det ville hon inte. Hon ville sitta upp mitt på golvet och kisa.
Majsan kvicknade till mer och mer, hon drack vatten så hela hon blev blöt. Hon fick på sig den medskickade kragen då hon blivit pigg nog att börja slicka sin päls och då riskerade slicka på operationssåret. Första halvtimmen med kragen låg hon platt på golvet, förflyttade sig ljudlöst och marknära. Jag tog en tupplur. När jag vaknat och klockan var nästan 18 gick jag ut, skulle till apoteket, himlen hade ännu små spår av dagsljus, jag köpte Majsans medicin, gick vidare till Coop på Ålidhem, handlade stjälkselleri, dipp, cola zero och ölkorv. Ätit så mycket korv de senaste veckorna, ölkorv och kabanoss och sånt där, vet inte varför det blivit så, vart suget kommer från. Himlen var mörk när jag gick hem, såg vinden dra med snöpuder i virvlar från taken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar