Arbetsnatten är lugn, The Italian job är på tv. Filmen stod bland hyrfilmerna, på den tiden vi hyrde filmer. Det är så jag minns den. Såg den aldrig då, men minns omslaget, de svartklädda stjärnorna, den lilla bilen, en mörk bakgrund och något gult.
Sena sommarkvällar med vänner, letandes bland filmerna, efter en vi alla ville se. Ljuset. Det klara vita ljuset inne i butiken. Godiset vi sen köpte. Tog med mina systrar, när de var riktigt små, de sov över, var rädda att vi skulle bli rånade, jag lugnade, men sen blev jag rädd att vi faktiskt kunde ha blivit rånade. Eller varit i butiken när den blev rånad, för det hände natten efter.
Jag och V hyrde My week with Marilyn den 5/8 2012. Det var hennes dödsdag. Vi liksom firade. Högtidlig höll. Vi kom på det sent, just innan 7-01 stängde och den 4/8 hade gått och blivit den 5/8. I augusti har natten ett stråk av mörker. Vi såg inte klart filmen. Kanske hade vi sett Some like it hot tidigare den kvällen. Han ville att jag skulle sova över och jag sov över. Vi sov i hans säng. Nästa gång han ville att jag skulle sova över ville han att jag skulle sova på en madrass på golvet.
Kanske var det sista gången jag hyrde en film i en videobutik. Två år senare var min vänskap med V slut. Han tror att den tog slut i november 2017, då sa han att jag satt spiken i kistan för vår relation, men för mig var den över i augusti 2014.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar